Sopor i sverige
”Återvinn inte askan från våra sopor”
Avfall har alltid uppstått efter oss människor men synen på avfall har varierat genom historien. Antiken I Romarriket fanns ett kloaksystem som var så effektivt att det används än idag. Under Rom löpte sju kloaker, som ledde bort regnvatten och såg till att gatorna inte översvämmades av smuts och skräp. Visste du att romarna återanvände bland annat glas?
De samlade in glasskärvor som smältes om och gjordes om till fönster, parfymflaskor och dricksglas.
Sophantering
Medeltiden Under medeltiden fanns ingen ordnad renhållning utan gatorna fungerade som den allmänna soptippen i svenska städer. Sjukdomar spreds lätt och stanken var antagligen fruktansvärd. Vid kusten var det även vanligt att sopor las på stranden så att stormen tog med sig dem ut till havs. Industrialiseringen När koleran nådde Sverige så ändrades synen på avfallshantering rejält.
Plötsligt blev avfall en fråga om liv och död. I början av talet I början av talet var förpackningar fortfarande ovanliga och mängden avfall var inte större än att kommunerna kunde samla ihop det blandade avfallet på soptippar, där det sen fick ligga. När hushållen får toaletter så försvinner latrinen från avfallshanteringen och i flerbostadshus introduceras sopnedkastet. En ökad konsumtion medför att avfallet blir mer komplext och kan inte längre användas som gödsel och foder.
Efterkrigstiden Det ökade välståndet i samhället medför alltmer avfall i takt med att plastprodukter och engångsförpackningar blir allt vanligare. Även många nya kemiska produkter börjar tillverkas. Soptipparna räckte snart inte till och mot slutet av talet började man istället att bränna avfallet. Den kommunala avfallshanteringen var ett linjärt flöde där avfallet deponerades eller förbrändes.
Fakta & statistik
Vid denna tid började staten engagera sig i avfallsfrågan och stiftade miljöskyddslagen samt renhållningslagen. Samtidigt instiftades Naturvårdsverket. Kraven på miljöfarlig verksamhet och renhållning skärptes. Det uppstod också kritik mot förbränning av avfall.
Sverige får 800 miljoner för att elda utländska sopor
Hushållen slängde allt sitt avfall osorterat i sopkärlen. Källsorteringens intåg I mitten av talet började man källsortera tidningar, glas och kartong från övrigt avfall. Och på talet kom lagen om producentansvar, vilket innebar att producenterna blev skyldiga att ta hand om de förpackningar som de producerat. Förbuden gjorde att återvinning av material ökade stort och matavfall började samlas in för att omvandlas till nya resurser.
Bland annat infördes flerfackskärl för fastighetsnära källsortering i många kommuner och det blev förbjudet att deponera organiskt och brännbart avfall. Idag är målet att det inte ska uppstå något avfall överhuvudtaget. Och det avfall som trots allt uppstår ska hanteras som en resurs och återanvändas eller återvinnas. Sverige är ett av de länder som är bäst i världen på detta — vi återvinner hela 99 procent av det kommunala avfallet det som tidigare kallades hushållsavfall.
Men fortfarande är vi långt från målet att inget avfall ska uppstå. I genomsnitt samlas det in kilo kommunalt avfall per person i Sverige varje år. Här har du — och vi — en viktig uppgift framför oss.
Avfallstrappan — för en hållbar samhällsutveckling Vi måste kunna tillgodose våra behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Därför behöver vi minska vår miljöpåverkan och hantera dagens avfall på ett klokt och långsiktigt hållbart sätt. Det gör vi — länderna inom EU — genom att arbeta efter avfallstrappan , där vi ständigt strävar mot det översta steget — förhindra att avfall uppstår.
Läs mer.