Fyra tidiga tecken på ms
Nu är MS den vanligaste funktionsnedsättande neurologiska sjukdomen hos unga vuxna i Sverige. I denna artikel beskrivs tidig svensk dokumentation av MS och hur tillståndet beskrevs under decennierna efter att begreppet lanserades vid talets mitt.
Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning
Bakgrund Multipel skleros är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Sjukdomens etiologi är okänd, men ett komplext samspel mellan genetiska och externa faktorer brukar tillmätas betydelse i uppkomsten av de inflammatoriska och degenerativa processer som kan iakttas i centrala nervsystemet. Den vanligaste debutåldern är 20—40 år, varefter de drabbade brukar leva i flera decennier.
Detta bidrar till att MS är den vanligaste neurologiskt funktionsnedsättande sjukdomen hos unga vuxna i Sverige och därigenom en betydelsefull sjukdom för såväl individ som samhälle.
MS utan symtom?
MS-sjukdomens tidigaste internationella historia från talets början har tidigare beskrivits i Läkartidningen [1]. Det är intressant att notera att Charcot baserade sina MS-observationer på endast 18 egna fall och 16 andra patienter, dvs totalt 34 fall. Av dessa var 25 kvinnor, vilket stämmer mycket väl överens med nutida könsfördelning och är förvånande med tanke på hur könsfördelningen beskrevs i andra tidiga rapporter.
Flera tidiga studier, även på stora grupper, visade annars tydlig manlig dominans. I en översikt av 1 fall från var endast 42 procent kvinnor [2] och i en annan översikt från av 2 fall var 40 procent kvinnor [3]. Författaren Hammond uppges ha baserat sin lärobokstext på nio fall [5]. Moxon noterade att debut ofta skedde i 25—årsåldern [6]. De första kanadensiska fallen presenterades och publicerades året efter [7].
Tidiga tecken på MS – experten om symtomen att hålla koll på
Att sjukdomen under dessa decennier uppfattades som ovanlig framgår även av den monografi över sjukdomen som Pierre Marie Charcots elev sammanställde , och som baserades på endast 25 fall [8]. Det finns, så vitt vi vet, ingen tidigare sammanfattning av när det första MS-fallet i Sverige diagnostiserades eller när sjukdomen för första gången beskrevs i svensk litteratur.
Material och metoder För att hitta litteratur om MS på svenska gjordes sökningar på sedvanliga medicinska databaser, på Karolinska institutets bibliotekskatalog MIKS , Kungliga bibliotekets databas Regina, Nordiska muséets bibliotekskatalog, Hagströmerbiblioteket, databasen Indexcat samt på Google. I litteraturen har det under åren förekommit många olika benämningar på MS och i sökningarna har följande termer använts: multipel skleros, disseminerad skleros, sclerosis multiplex och sclérose en plaques.
Två äldre svenska monografier om MS från Karolinska institutet granskades med avseende på tidigare svensk litteratur [9, 10]. Källförteckningar granskades också från den svenska medicinska tidskriften Hygiea, en tidskrift som utgavs halvårsvis — Den innehöll sammanställningar av svenska medicinska artiklar som hade författats under respektive period.
Referenslistor från Hygiea — genomlästes och artiklar med anknytning till MS rekvirerades för bedömning av relevans. Sökningar gjordes i Nordiska muséets bibliotekskatalog och en innehållsöversikt över de artiklar som publicerats i tidskriften Nordiskt Medicinskt Arkiv — granskades. Nordiskt Medicinskt Arkiv innehöll en blandning av medicinska artiklar skrivna av författare i Sverige, Danmark, Norge och Finland.
År delades tidskriften i en medicinsk och i en kirurgisk del, och den medicinska delen bildade den självständiga tidskriften Acta Medica Scandinavica. I Hagströmerbiblioteket, som är ett medicinhistoriskt bibliotek och museum, granskades den svenska medicinska litteraturen från och talen.
Vad är MS?
Källförteckningar från relevant litteratur publicerad — genomlästes. I den relevanta litteraturen som påträffades eftersöktes texter om MS. Denna samling innehåller medicinhistoriskt material från hela världen och omfattar texter från talet fram till mitten av talet. Detta resulterade i många träffar och efter sortering på utgivningsår granskades de böcker som publicerats — Resultat och kommentarer Det finns en begränsad mängd svenskt material som beskriver MS från talet.
Vår avsikt har varit att hitta beskrivning av sjukdomen på svenska, varför eventuell tidigare beskrivning i medicinsk fackpress på t ex tyska kan ha undgått oss. Det beskrivs att fallet utförligare skulle redovisas i en artikel. Detta tar upp Charcots tidigare diskussion om differentialdiagnostik mellan tremor vid Parkinsons sjukdom och MS, en diskussion som numera knappast är aktuell.
Detta är möjligen den första pato-anatomiska beskrivningen på svenska av demyeliniserande nervfibrer i samband med inflammation, och den publicerades året efter Charcots MS-beskrivning. Någon diagnos finns dock inte presenterad i Jäderholms arbete.