Njurarnas funktion

Njurfunktion och benskörhet på äldre dar

Njurinsufficiens och anemi renal anemi Njurarna och njurinsufficiens Njurarna har flera livsviktiga funktioner i kroppen. Deras huvuduppgift är att ta hand om avlägsnandet av slaggprodukter och se till att ämnen som är viktiga för kroppen inte kommer ut ur kroppen med urinen. Vid njurinsufficiens störs dessa funktioner, vilket kan orsaka olika symtom.

Allmänt om njurarna Människan har två njurar, som finns på båda sidor av ryggraden och skyddas av de nedre revbenen. Njurarna är bönformade och väger totalt ca gram. Deras struktur kan delas in i skal- och kärnlagret samt njurbäckenet.

Njurar, urinvägar och urinblåsa

Genom urinledaren som börjar i njurbäckenet passerar urinen från njurarna till urinblåsan, där urinen som filtrerats av njurarna lagras innan den utsöndras. Njurarnas uppgifter Eliminera överflödig vätska, salter, slaggprodukter och andra onödiga ämnen från kroppen Se till att inga ämnen som är viktiga för kroppen avlägsnas från kroppen med urinen Utsöndra hormoner, varav de viktigaste är erytropoietin EPO och renin Delta i regleringen av blodtrycket genom mekanismer som sätts i gång av renin Renalt erytropoietin, EPO, ökar bildningen och mognaden av röda blodkroppar Reglera syra- och basbalansen i kroppen Delta i D-vitaminmetabolismen genom att omvandla D-vitamin till dess aktiva form Allmänt om njurinsufficiens Vid njursvikt kan njurarna inte längre filtrera blodets slaggprodukter ordentligt, och då avlägsnas inte tillräckligt med vätska från kroppen.

Njurinsufficiens kan ofta vara symtomfri eller lindrigt symtomatisk, och den framskrider oftast väldigt individuellt. Det är dock viktigt att identifiera och behandla njurinsufficiens i tid för att bromsa utvecklingen av insufficiensen. Kronisk och akut njurinsufficiens Njurinsufficiens kan uppträda plötsligt eller utvecklas stegvis. Akut njurinsufficiens uppstår till exempel på grund av svår inflammation, intaget gift eller vätskeförlust.

Njurinsufficiens som utvecklas stegvis, det vill säga kronisk njurinsufficiens, orsakas ofta av en primär njursjukdom eller en långvarig sjukdom som diabetes eller hypertoni. Kronisk njurinsufficiens är vanligare än akut njurinsufficiens.

Njursjukdomar – så kan du minska risken att drabbas

Kronisk njurinsufficiens är ofta svår att bota, även om dess utveckling kan saktas ner med rätt behandling. Symtom på njurinsufficiens Lindrig njurinsufficiens kan ofta vara symtomfri eller milt symtomatisk. Ofta uppträder de första symtomen först när njurfunktionen är avsevärt nedsatt, ned till och med till tio procent av det normala. När insufficiensen är avancerad är de vanligaste symtomen trötthet, nedsatt prestationsförmåga, sendrag, rastlösa ben och svullnad.

Senare symtom på insufficiens inkluderar klåda i huden, aptitlöshet, illamående och viktminskning. Om njurinsufficiensen fortskrider kan den också orsaka andra symtom som hypertoni, anemi, huvudvärk, känselrubbningar, benägenhet för blåmärken, sömnlöshet, humörsvängningar, sexuell ovilja, impotens och menstruationscykelstörningar.

Inget enskilt symtom indikerar dock direkt att det är frågan om njurinsufficiens. Diagnostisering av njurinsufficiens Njurfunktionen kan undersökas och följas upp med blod- och urinprov. Urinprovet är en grundläggande undersökning som enkelt kan berätta hur väl njurarna fungerar. Vid många njursjukdomar detekteras i urinprovet röda blodkroppar och protein som normalt inte finns i urinen.

Njurarnas rengöringsfunktion kan däremot bestämmas med hjälp av ett blodprov. Nivån av kreatinin i blodet mäts, och på grundval av det kan eGFR-värdet bestämmas. Det bedömer njurarnas filtreringshastighet.

Njurarna och njurinsufficiens

Blodprovet analyserar också metabolismen av kalcium och fosfor, samt koncentrationen av bisköldkörtelhormon. Blodets kaliumnivåer kan också stiga vid svår njurinsufficiens. Behandling av njurinsufficiens De viktigaste målen vid behandling av patienter med njurinsufficiens är att bromsa utvecklingen av sjukdomen, korrigera metabola störningar och behandla eventuella symtom.

Sjukdomens utveckling kan bromsas genom att behandla det höga blodtrycket med blodtrycksmedicin, förhindra utvecklingen av ateroskleros genom att uppfölja kolesterolnivåerna och begränsa mängden protein, fosfat och salt i kosten. Proteinbegränsningar har dock visat sig ha endast begränsad nytta för att bromsa utvecklingen av insufficiensen. Metabola störningar på grund av insufficiens uppföljs genom laboratorietester för att bestämma kroppens vätske- och saltbalans.

Var sitter njurarna på ryggen Njurarna är kroppens reningsverk som renerar blodet från slaggprodukter och reglerar vatten-, salt- och surhetsbalansen.

Ont i ryggen njurarna Njurarnas funktion i kroppen.

Hur vet jag om jag har problem med njurarna Njurarnas funktion är att skapa balans mellan kroppens olika ämnen genom att filtrera blodet och utsöndra urin.

Obalans i njurarna Lär dig om njurarnas viktiga roll i vattenbalansen, filtreringen av gifter, hormonbalansen och blodtrycket.

Metabola störningar behandlas med kostförändringar samt kalcium- och D-vitamintillskott. Järnintaget bör också tas om hand, eftersom njurinsufficiens ofta åtföljs av anemi. I vissa fall är det nödvändigt att använda intravenöst järn.