Idisslare är
Idisslarna numera mest i skogsbygder Över tid har Sveriges gårdar i rask takt blivit färre och större och de idisslande djuren har alltmer koncentrerats till skogsbygderna, medan de bördiga slättbygderna nu domineras av spannmålsodling.
Vi bedriver inte en jakt på idisslare
Men vad händer med den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna när idisslarna försvinner från vissa gårdar och koncentreras på andra? Frågan är om animaliska livsmedel kan vara en del av ett hållbart livsmedelssystem i Sverige?
Studien visar att småbruk och gårdar med nötkreatur och får var förknippade med mer varierade landskap fler småskaliga livsmiljöer för pollinatörer och naturliga fiender till skadedjur mer naturbetesmarker samt bättre växtföljder Detta i jämförelse med närliggande gårdar som specialiserat sig på växtodling. Skillnader var som störst i de spannmålsdominerade slättbygderna.
Gårdar specialiserade på grisar och fjäderfä var å andra sidan förknippade med mindre varierade landskap och sämre växtföljder än växtodlingsgårdarna. Resultaten visade också att naturbetesmarker har fler besökare och i större utsträckning befinner sig inom rekreations- eller naturskyddsområden än annan typ av jordbruksmark, säger Johan Karlsson.
Idisslare viktiga för ekosystemen
Målkonflikt med minskad kött- och mjölkproduktion Forskningsresultaten tyder på att strävandena att minska produktionen av nötkött och mjölk rymmer en potentiell målkonflikt: att minska jordbrukets miljöpåverkan och resursanvändning mot att bevara jordbrukslandskapets biologiska mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Vi kunde också se en mättnadseffekt där ökad djurtäthet bortom ungefär en djurenhet per hektar inte ledde till bättre värden på indikatorerna.
Så gjorde forskarna Studien undersökte hur nivån på olika indikatorer för ekosystemtjänster skiljer sig mellan olika slags gårdar i närheten av varandra. Den utgick från tillgänglig data, som till exempel Jordbruksverkets blockdatabas över stödberättigande jordbruksmark och andra kartmaterial.
Godkännande enligt TSE-förordningen
Och beräknade indikatorerna på 70 procent av alla svenska gårdar och relaterade dem till vilken typ gård det rör sig om, gårdens storlek och djurtäthet. Detta är första gången en kartläggning av ekosystemtjänster gjorts på ett så stort urval av svenska gårdar, enligt Johan Karlsson. Vetenskaplig artikel:.