Spår av räv i snön

Vem har tassat här?

Kranier av stora rovdjur Rådjuret är litet för att vara ett hjortdjur. Ett fullvuxet rådjur väger 20—30 kg. Det föredrar livsmiljöer i kantzonerna till odlingsområden. I fråga om födan är rådjuret det mest krävande av våra hjortdjur, och äter helst endast mjuka växtdelar. På vintern är den viktigaste födan skott på buskar och träd, men rådjuret gräver också fram mjukare föda under snön, så länge snötäcket är tillräckligt tunt.

I Norra Finland måste rådjuret noga välja sin livsmiljö, och i trakterna kring Uleåborg är förekomsten begränsad till älvdalarna. Metsäkauriin soikean muotoiset jätökset ovat kooltaan lähes metsäjäniksen ja rusakon jätöksiä. Jäniksillä on kuitenkin hieman pyöreämmät jätökset ja metsäkauriista jää yleensä myös sulalla kelillä tunnistettavat sorkan jäljet jätösten lähelle. Kuva: Sami Rantala Spår Rådjurets klövar är små och sirliga.

Spårstämpeln är ungefär 5 cm lång.

Grävling spår i snö Kiss, bajs, gnagda kottar och tassavtryck är spår som ger ledtrådar om vilket djur som varit framme.

Hundspår i snö Spår av räv hör till de vanligaste spåren i vår natur.

Vargspår i snö bilder Titta både på hur ett enda spår ser ut i detalj och hur flera spår i följd hänger ihop och visar hur djuret rört sig.

Bockens klövar är något större, men inte heller de är mycket över 6 cm långa. Klövarna är mer rundade i kanterna än dovhjortens. Vid gång spretar rådjuret ofta en aning med klövarna på framfötterna. I snö stiger det noggrant i sina egna spår och gångstegets längd är klart under en meter. På bärande underlag finns det inte behov av att stiga i sina egna spår och benen skrevar tydligt, frambenen mer än bakbenen.

Vilket djur har gjort detta spåret/avtrycket?

Vid trav är steglängden en till en och en halv meter, och skrevningen är mindre. Vid trav stiger rådjuret oftast i sina egna spår. På grund av den ringa storleken har rådjuret fler fiender än de större hjortdjuren. Det har också ett beteende som är klart skyggt och aningen nervöst. När fara hotar tar rådjuret till flykten med långa språng, varvid steglängden kan öka till hela tre meter.

Vid språng och snabb trav syns avtrycken av framfötternas lättklövar i spåret, och klövarna bildar en tydlig v-form. Rådjurets spårstämpel är den minsta bland klövdjuren. Klövens yttre kant är rundad och toppen är spetsig. Rådjurets gångspår i mjuk snö påminner ibland om rävens travspår. Bild: Dick Forsman. Wikman, M. Gummerus Kirjapaino Oy, Jyväskylä. Rådjurets spårstämpel är liten.

Här skostorlek nummer 41 som jämförelseobjekt. Rådjur lever i allmänhet i små grupper.

Spår av räv och tjäder i snön, 27 mars 1955.

I början av vintern kan det vara svårt att skilja ett rådjursspår från spåret efter en ung vitsvanshjort. Dovhjortens klövar däremot är tydligt längre och proportionellt smalare än rådjurets. De minsta dovhjortspåren är emellertid inte mycket större än rådjurets, vilket gör att det kan vara svårt att skilja arterna från varandra. I oklara fall är det skäl att granska klövarnas proportionella bredd.

Bild: Juha Tiainen Spåren efter små klövdjur skiljer sig från varandra till storlek och form. Bredden på klöven är ett bra kännetecken. En tydlig spårstämpel går i allmänhet att identifiera, men i mjuk snö är det svårt att identifiera arten, och i synnerhet på områden med dovhjort är det ofta omöjligt.