Skadligt ljud
Publicerad: Uppdaterad: Oönskat ljud negativt för hälsan Fler än två miljoner svenskar utsätts dagligen för vägtrafikbuller i sin boendemiljö och 25 procent upplever att de störs av buller på jobbet.
Skadligt ljud
Bullret gör oss inte bara stressade och irriterade, det ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom. Bild: Oönskat ljud kan vara dåligt för hälsan på flera sätt genrebild. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1 Buller brukar definieras som oönskat ljud. Ljud som uppskattas av en person kan alltså vara buller för en annan. I vårt moderna samhälle finns bullret överallt. Ljuden kommer från väg, tåg- och flygtrafiken, från andra människor, från fläktar, datorer och maskiner.
Vi utsätts både hemma och på arbetet.
Så kan örat meddela hjärnan om hörseln skadats
Trots att buller är den miljöstörning som drabbar flest personer i Sverige vet man fortfarande relativt lite om hur det egentligen påverkar oss. Men att det påverkar oss står helt klart.
Buller ökar risken för högt blodtryck Göran Pershagen , professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, forskar bland annat om kopplingen mellan buller och hjärt-kärlsjukdom. Han har undersökt sambandet mellan flygbuller och risken att drabbas av högt blodtryck, och resultaten var tydliga. Ju mer flygbuller man utsätts för, desto större är risken för högt blodtryck.
Ljudmiljö: Hur kan högt ljud påverka hälsan?
Hos kvinnor som utsätts för buller har vi istället sett en högre nivå av stresshormonet kortisol i saliven, säger han. I en annan studie vid Institutet för miljömedicin hittades ett samband mellan vägtrafikbuller och hjärtinfarkt. Den kopplingen var inte lika stark, men när forskarna renodlade resultaten och enbart tittade på personer som inte utsattes för några andra bullerkällor i sin vardag fann de ett måttligt samband.
Resultaten förvånar honom inte. Man kan se effekter av stresskaraktär hos personer som utsätts för starka ljud, och man vet att stress och störd nattsömn ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Men det återstår fortfarande att bevisa sambanden säkert och kunna uppskatta riskerna, säger Göran Pershagen. Olika människor är olika känsliga för bullret.
Personer som klassas som ljudkänsliga uppvisar starkare stressreaktioner än andra. Mats Nilsson, docent vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, är knuten till forskargruppen på institutet för miljömedicin där han bidrar med mer psykologiska infallsvinklar på bullrets effekter. Inom psykologin talar man om ljudkänslighet som en personlighetsegenskap som förmodligen har både genetiska och psykosociala orsaker.
Det handlar alltså inte i första hand om att man har känsligare hörsel, utan snarare att man är extra känslig för stimuli och har svårt att utestänga distraktioner. Stress ökar känsligheten — Vi har en begränsad mängd resurser. Är man avspänd är det lättare att hantera stimuli, men har man redan förbrukat sina resurser kommer nya stimuli att upplevas som stressande. I en bullrig skolmiljö kan barns inlärning påverkas negativt.
Ljudnivåer: Allt om hörseln och decibel
Kontorslandskap kan också innebära problem, säger Mats Nilsson. En vanlig fråga är om vi skadas mindre av ljud vi tycker om än av oönskade ljud. Där ger forskningen inget entydigt svar. När det gäller hörselskador märks inga skillnader om personen själv valt att lyssna på hög musik eller om han eller hon varit utsatt för oönskat buller. Men för upplevelsen kan ljudkällan spela roll. Flygbuller upplevs exempelvis vanligen som mer störande än tågbuller vid samma ljudnivå.
Vi kanske har en mer positiv attityd till tåg och uppfattar dem som mindre miljöstörande. Men det kan också vara ljudets sammansättning som påverkar, tågbuller dämpas till exempel effektivare än flygbuller av bostäders väggar och fönster, säger Mats Nilsson. I en studie vid Karolinska Institutet som mätte blodtryckshöjningar i sömnen märktes dock ingen skillnad mellan dem som var utsatta för vägtrafikbuller och dem som var utsatta för flygbuller, blodtrycket steg lika mycket hos båda grupperna vid samma ljudnivå.
Vägtrafiken är i dag den största bullerkällan i Sverige, och antalet invånare som störs av vägbuller ökar stadigt i och med att allt fler flyttar in till städerna och nya bostäder byggs nära trafikerade vägar.